{"id":580,"date":"2012-02-24T22:25:10","date_gmt":"2012-02-24T21:25:10","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kraenku.se\/test\/?page_id=580"},"modified":"2021-10-07T22:25:39","modified_gmt":"2021-10-07T21:25:39","slug":"om","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kraenku.se\/test\/te\/om\/","title":{"rendered":"Om te"},"content":{"rendered":"

\"Kinesisk<\/a>
<\/a>Allt te som inte \u00e4r \u00f6rtte kommer fr\u00e5n samma v\u00e4xt, n\u00e4mligen tebusken Camellia sinensis som givits sitt namn av Carl von Linn\u00e9. Tebusken \u00e4r egentligen ett tr\u00e4d och kan i vilt tillst\u00e5nd bli upp till 20 meter h\u00f6gt. Odlad h\u00e5ller man den runt en och en halv meter f\u00f6r att underl\u00e4tta sk\u00f6rd. En tebuske ger oftast inte ens ett hekto f\u00e4rdigt te per \u00e5r, men varje buske kan sk\u00f6rdas i upp till 100 \u00e5r. Av dessa sk\u00f6rdar g\u00f6r man svart te, gr\u00f6nt te och en del andra varianter.<\/p>\n

HISTORIA<\/strong><\/p>\n

Enligt legenden s\u00e5 dracks den f\u00f6rsta tekoppen av kinesiske kejsaren Shen Nong n\u00e4r det f\u00f6ll blad fr\u00e5n vildte ner i en gryta med kokande vatten. Hur det har g\u00e5tt till i verkligheten vet man inte riktigt, men de man vet \u00e4r att te druckits i tusentals \u00e5r.<\/p>\n

Till Europa kom teet f\u00f6rst p\u00e5 1600-talet och blev snart popul\u00e4r bland de rika. P\u00e5 1800-talet dracks det te p\u00e5 Gotl\u00e4ndska bondbr\u00f6llop, f\u00f6r att visa familjernas status. Sedan dess har teet st\u00e4ndigt \u00f6kat i popularitet och dricks idag av alla och envar.<\/p>\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

GRADERING av TE<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Vi b\u00f6rjar med OP<\/strong>, som st\u00e5r f\u00f6r Orange Pekoe och detta anv\u00e4nds f\u00f6r att klassificera blad i svart te. Ordet Pekoe kommer troligen fr\u00e5n det kinesiska \u201dpek-ho\u201d och h\u00e4nvisar till silverh\u00e5ren p\u00e5 blad fr\u00e5n toppen av tebuskar. Orange kommer troligen fr\u00e5n kopplingen med det holl\u00e4ndska huset Orange-Nassau och anv\u00e4ndes av det holl\u00e4ndska Ostindiska kompaniet f\u00f6r att marknadsf\u00f6ra sitt te till Europa med denna antydda kungliga koppling.<\/p>\n\n\n\n

Sen kommer FOP<\/strong>, som st\u00e5r f\u00f6r Flowery Orange Pekoe. I detta fall betecknar Flowery de stora tebladen, som vanligtvis plockas fr\u00e5n nya skott och best\u00e5r av tv\u00e5 blad och en bladknopp.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4gg till ytterligare en bokstav f\u00f6r att f\u00e5 GFOP<\/strong>, som st\u00e5r f\u00f6r Golden Flowery Orange Pekoe. I det h\u00e4r fallet syftar Golden till den gyllene spetsen, spetsen p\u00e5 de gyllene teknopparna.<\/p>\n\n\n\n

Efter det kommer TGFOP<\/strong>, som st\u00e5r f\u00f6r Tippy Golden Flowery Orange Pekoe. H\u00e4r syftar Tippy till m\u00e4ngden gyllene spetsar i teet. S\u00e5dant te inneh\u00e5ller vanligtvis en stor andel gyllene spetsar.<\/p>\n\n\n\n

Om vi h\u00f6jer det en niv\u00e5 till s\u00e5 har vi FTGFOP<\/strong>, som st\u00e5r f\u00f6r Finest Tippy Golden Flowery Orange Pekoe. Finest i detta fall h\u00e4nvisar till det faktum att detta te verkligen \u00e4r det finaste. Endast te av exceptionell kvalitet kommer att ha denna gradering.<\/p>\n\n\n\n

Det finns ocks\u00e5 BOP<\/strong>, Broken Orange Pekoe, d\u00e4r OP-bladen \u00e4r krossade. <\/p>\n\n\n\n

L\u00e4gg till ett F s\u00e5 f\u00e5r du\u00a0FBOP<\/strong>, Flowery Broken Orange Pekoe, d\u00e4r FOP-bladen \u00e4r krossade.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Allt te som inte \u00e4r \u00f6rtte kommer fr\u00e5n samma v\u00e4xt, n\u00e4mligen tebusken Camellia sinensis som givits sitt namn av Carl von Linn\u00e9. Tebusken \u00e4r egentligen ett tr\u00e4d och kan i vilt tillst\u00e5nd bli upp till 20 meter h\u00f6gt. Odlad h\u00e5ller man den runt en och en halv meter f\u00f6r att underl\u00e4tta sk\u00f6rd. En tebuske ger… L\u00e4s mer \u00bb<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":936,"menu_order":53,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"_genesis_hide_title":false,"_genesis_hide_breadcrumbs":false,"_genesis_hide_singular_image":false,"_genesis_hide_footer_widgets":false,"_genesis_custom_body_class":"","_genesis_custom_post_class":"","_genesis_layout":"","footnotes":""},"class_list":{"0":"post-580","1":"page","2":"type-page","3":"status-publish","5":"entry"},"acf":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kraenku.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/580","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kraenku.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kraenku.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kraenku.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kraenku.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=580"}],"version-history":[{"count":15,"href":"https:\/\/www.kraenku.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/580\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4687,"href":"https:\/\/www.kraenku.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/580\/revisions\/4687"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kraenku.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/936"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kraenku.se\/test\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=580"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}